Huvudpersonerna i boken om Magdalena har onekligen starka kopplingar till profetian om en kommande världsfrälsare vid vår tideräknings början, men det fanns fler tolkningar om vem profetian egentligen avsåg. Kleopatras tvillingson är en annan stark kandidat.
En av dåtidens mäktigaste par, Kleopatra VII av Egypten och romaren Marcus Antonius, fick år 40 f v t ett tvillingpar tillsammans. Pojken döptes till Alexander och flickan till Kleopatra, men de är oftast omskrivna med sina tillnamn Helios och Selene – solen och månen.
Dåtidens människor var utleda på krig, ockupationer och maktkamp och längtade inte efter något annat än fred! Ryktet gick om en kommande furste, som skulle installeras och fördriva fientliga handlingar för att återställa ordningen i världen och skapa universell fred i solens tecken. Naturen skulle blomstra, lejon och får beta sida vid sida och allting giftigt och eländigt skulle förtvina. Framförallt talades det om ett barn, vars ankomst skulle bli början på en ny tidsålder enligt en annan kosmisk ordning. Tidsandan vibrerade av förhoppningar om ett kommande lyckorike – något alldeles nytt stod för dörren. Det var då tvillingarna föddes.
Pojken blev uppkallad både efter Alexander den store och efter himlakroppen solen, medan flickan fick samma namn som sin framstående farao till mor och solens följeslagare månen; en himlakropp som under århundraden förundrat människor och förknippats med egenskaper som intuition, magi och gudomlig skaparkraft. Man kan inte ta miste på att föräldrarna verkligen ville annonsera ut sina höga förväntningar på de blivande arvingarna för omvärlden. Alexander Helios förutspåddes bli en stor erövrare och solkung med makt över många folk och länder medan Selene antingen förväntades bli drottning vid hans sida, enligt egyptisk tradition om syskonäktenskap, eller bli föremål för ett annat gott gifte.
Den historieskrivning som finns visar att Kleopatra Selene vid 16 års ålder giftes bort med en kung i ett annat nordafrikanskt land, nämligen Juba II av Mauretanien. De två hade något alldeles speciellt gemensamt – de var nämligen båda gisslanbarn till den romerske kejsaren. Det innebär att de som en följd av att deras föräldrar besegrats av Rom, tagits till kejsarpalatset och uppfostrats som gökungar i främmande bo för att sedan strategiskt placeras ut som lydhärskare till kejsaren i det enorma Romarriket.
Selene kom att leva sitt liv i Mauretanien, men hur det gick för hennes solprins till bror nämner bevarade historiska källor ingenting om … som upplagt för en ny roman, förstår ni!
Det fanns en ännu äldre profetia uttalad i Egypten. Den handlade om farao Snofru från 4:e dynastin under Gamla Riket. Han samtalar med en vis man, Neferti, som frågar farao om han önskar höra om historien eller framtiden. Härskaren väljer att blicka framåt och den vise mannen börjar beskriva ett kommande Egypten i kaos, där allt verkar ha gått över styr, men till slut förutspår Neferti en framtida kung som ska återupprätta ordning och lagar over land och riken:
”Som ormen på hans panna dämpar rebellerna runt honom kommer hans murar att skydda Egypten från ondska.”
Det enda vi kan vara säkra på är att Alexander Helios aldrig blev den egyptiske fridsfurste som väntades, men vad blev det av honom då? Jag är i färd med att väva ihop ett manus som kommer att besvara dessa frågor …
Kleopatra Selene – solprinsens syster
P.S. Medan du väntar på den, kan du alltid läsa ”Magdalena – Yeshuas ljus”. D.S