Lotta Persdotter

I media

Lotta i Allt om Elcyklar nr 1 2022

Ser man på! Läs om författar-Lotta i Allt om Elcyklar!

Artikel om Lottas elcyklande.
Bild: Elcykling botar Lottas skrivkramp.
Artikel om Lotta ur Allt om elcyklar
Artikel om Lotta ur Allt om elcyklar

Jag hittar rubriken ”Jag lever ett dubbelliv” och jag förstår att du har ett jobb vid sidan av författandet – dit du alltså trampar med elcykeln? Jag vill förstås ha lite fakta. Var i nordöstra Skåne bor du? Och så har du ett jobb dit du numera oftast elcyklar? Hur långt är det till jobbet?

Ja det stämmer! Jag har en anställning vid Östra Göinge kommun. Kontoret ligger i Broby och det är dit jag cyklar från bostaden i grannbyn Knislinge, ca 8 km enkel sträcka. Tidigare har det gått järnväg mellan orterna, men nu går det i stället en cykelväg med elbelysning på den gamla banvallen. Du har läst på min hemsida att jag lever ett ”dubbelliv”. Haha, det stämmer! När arbetsdagen är över och andra måsten är avklarade, spenderar jag en stund varje dag i min författarhörna hemma i bostaden. Än så länge har jag gett ut två historiska romaner: Magdalena – Yeshuas ljus om Maria Magdalena och Månen är solens syster om Kleopatra och hennes tvillingbarn. Författandet ligger i vänteläge under dagen, men nya idéer föds inte minst under cykelfärden, när tankarna får stimulans av den friska luften och av naturen. En positiv effekt av cyklandet är att alla efterhängsna tankar på jobbet hinner blåsa bort tills jag rullar in över tomtgränsen hemma.

Så var det detta med att du bröt vanan att alltid ta bilen? Hur såg den gamla bilvanan ut? Var det något du reflekterade över – eller var det bara en vana som rullade på? Men till slut kom du tydligen till insikt att utmana den vanan?

Anledningen till att jag började cykla var att jag ville röra mer på mig och samtidigt vara utomhus en stund varje dag. Under den mörka tiden av året hände det ofta att jag varken fick frisk luft eller dagsljus på mig när jag pendlade med bil till jobbet; det var mörkt när jag gav mig iväg och mörkt när jag kom hem. Det är det i och för sig även om jag cyklar på vintern, men jag får ju frisk luft under hela cykelturen och mår jättebra av det.

Hur kom du då in på att just elcykeln kunde vara verktyget som kunde utmana bilen? Varför inte en vanlig cykel?

Jag började faktiskt att cykla på min vanliga cykel. Det var på försommaren och det var varmt att cykla de åtta kilometerna. Eftersom jag inte har möjlighet att duscha på jobbet, fick jag ta det lugnt för att inte bli svettig. När det började dra ihop sig till arbetsstart igen efter semestern kände jag att jag ville fortsätta med min nya vana och bestämde mig för att köpa en elcykel inför jobbstarten i augusti 2020.

Hur länge funderade du över detta, att låta bilen ersättas av elcykel? Vad tänkte du, för och emot? För och nackdelar med bil, för o nackdelar med elcykeln? Vad var den starkaste drivkraften för dig att välja elcykeln?

När barnen var små var det mycket hämtning och lämning och då var bilen det bästa fordonet. Risken är att bilkörandet fortsätter även när barnen blir äldre, som en vana. Anledningen till att jag valde bort bilen var dels att jag ville röra mer på mig, men också att jag tyckte miljöeffekten var onödig. Jag såg bilparkeringen på jobbet fyllas av bilar som gick tomma, förutom föraren då förstås, och tyckte det var fel. Eftersom jag inte har någon kollega som bor i närheten var samåkning heller inget alternativ. I perioder har jag åkt buss, men promenaden till hållplatsen tar ca tio minuter och även om vi har tiominuterstrafik på morgonen, kunde det hända att bussen precis hade gått, så i värsta fall tog det en halvtimme att ta sig till jobbet med buss. När jag cyklar tar det 22 minuter från dörr till dörr. Det är helt enkelt oslagbart. Jag kommer fram med röda kinder, pigg och stressfri i tanken och jag trivs utmärkt med mitt nya färdmedel. Det enda jobbiga är om det regnar och ruskar, men då använder jag en cykelcape. Den har partier av genomskinlig plast i huvan så att sikten i sidled inte skyms och gummiband som jag trär in händerna i så capen skyddar benen från att bli blöta. Jag kommer fram nästan helt torrskodd, men det ser nog ganska roligt ut. ?

Så du slog till och köpte en elcykel? Var det svårt att hitta en lämplig cykel? Vad är det för cykel, modell o märke? Funkar elcykeln som tänkt?

Jag läste en del konsumenttips och tester på nätet och kom fram till att jag ville ha en cykel med navmotor, eftersom den uppför sig likt en traditionell cykel. Jag var runt i cykelaffärer och tittade och provade, men fastnade för Biltemas sju-växlade Yosemite. Jag är väldigt nöjd med den. Växlarna började strula lite efter ett år, så jag lämnade in den på service och nu går den som en klocka igen.

Hur var det i början, var det svårt att varje morgon ta elcykeln, och låta bilen stå?

Tvärt om! Den nya cykeln motiverade mig! Om jag någon dag var tvungen att ta bilen för att jag behövde förflytta mig längre sträckor i jobbet, grämde jag mig för att jag inte kunde cykla.

Hur länge har du elcyklat nu? Alla dagar om året, även vintertid?

Underhösten 2020 cyklade jag i stort sett alla jobbdagar ända fram till nederbörden frös på cykelstigen. Det är gränsen som jag har bestämt mig för. Isiga cykelbanor vill jag inte riskera att slira på. Sedan, fram på senvintern började pandemin ställa till det. Sedan dess har jag jobbat mer hemifrån, kanske två dagar i veckan, så då har det inte blivit lika mycket trampande. Fram tills nu i mitten av april 2022 har jag ändå cyklat så gott som 300 mil!

Märker du några positiva hälsoeffekter, ditt mående? Är det någon skillnad?

Jag känner mig både pigg och alert när jag kommer till jobbet efter en cykeltur. Det gjorde jag aldrig när jag körde bil. Syret gör tankarna både klara och lugna. I stället för att störa mig på att bilen framför kanske kör lite långsamt ägnar jag min energi på cykelsadeln åt att observera förändringarna i naturen längs cykelstigen. Under vår och höst har jag stannat på samma ställe i en allé av aspar, och tagit foton på lövverket, först när det spricker ut på våren och sedan när bladen gulnar stegvis och slutligen faller av. Ibland står det kossor precis på andra sidan stenmuren när jag cyklar förbi och andra gånger är det som att småfåglarna flyger i kapp med mig. Solen värmer mina kinder men väl inne i skuggan vid bron över den porlande ån känner jag hur temperaturen sänks flera grader och luftfuktigheten ökar. Jag upplever cykelturen både med kroppen och själen. Vår kommun kallas Skånes gröna hjärta och det är en fröjd att komma ut i vår sköna natur.

Hur är vägarna och cykelmiljön där du brukar trampa. Känns det säkert? Är det mycket biltrafik?

Från min bostad har jag ca en kilometer genom villaområden till den större bilvägen mellan Knislinge där jag bor och Broby där jag jobbar. Jag behöver korsa denna väg två gånger på min väg till jobbet. På andra sidan riksvägen börjar nämligen cykelstigen som jag följer hela vägen förbi åkrar, ängar och skogsdungar, tills jag behöver korsa riksvägen igen för att ta mig in i bebyggelsen där min arbetsplats ligger. Då har hastigheten stigit till 80 km /timmen och biltrafiken kan vara ganska tät i rusningstid och det gäller att se sig för ordentligt.

Elcyklar börjar ju bli vanliga, men ännu är det många som inte testat och det verkar finnas rätt mycket fördomar. Har du märkt det, att du fått kommentarer, som visar på okunnighet om elcyklar? I övrigt har du märkt reaktioner, synpunkter kommentarer från omgivning, både positiva och negativa? 

Någon inbiten bilförare pikade mig i början för att cykelbatteriet minsann påverkade klimatet negativt i och med laddningen av batteriet, men jag läste på. Faktagranskningen visade att skillnaderna i miljöpåverkan mellan en bensindriven bil och en elcykel var högst betydande. En livscykelanalys visade att elcykelns miljöpåverkan var ca en sextiondel (1/60) av en bils. Då tystnade bilförarens kritik. Sedan dess har jag bara fått hurra-rop!

Man märker ibland att elcyklar har en tendens att sprida sig socialt. Om grannen eller någon bekant skaffar, så ökar sannolikheten för att folk i din omgivning skaffar elcykel. Har du stött på sådana?

Min man och dotter vill hemskt gärna låna den, men det har stannat vid en i familjen. Deras pendlingsavstånd är drygt 20 km enkel väg och den sträckan har ingen cykelstig, så för deras del blir det bara hobby-cykling.

Jag antar att du ändå har kvar bilen. Hur mycket har användningen minskat? Hur använder du bilen numera? 

Ja, vi har kvar bilen. Nu står den mest stilla under veckorna, men när det blir dags för större inköp tar vi bilen, liksom om vi ska förflytta oss längre sträckor under helgen eller köra en tur på semestern. Men jag monterade tidigt en större lastkorg på bagagehållaren så att jag lätt kan frakta hem en välfylld handlingskass från affären eller hämta ut ett stort paket, så i närområdet klarar jag mig alldeles galant utan fossilt bränsle!

 

Allt om Elcyklar
Chefredaktör Björn Åslund

 

 

 

 

Kristianstadsbladet 5 oktober 2021

Lotta Persdotter.
Historien lär oss mer om vår egen tid. 

KNISLINGE
I Lotta Persdotters nya bok färdas vi drygt 2 000 år tillbaka i tiden. I fokus står Kleopatras tvillingar Selene och Helios, tillfångatagna i Alexandria och förda till Rom. ”Det är både fakta och min egen berättelse, men en sak är tydlig – historien ger oss perspektiv på våra egna liv.”

 

Som kvalitets- och jämställdhetsstrateg i Östra Göinge kommun heter hon Charlotta Lundberg. När hon cyklar hem till Knislinge blir hon så småningom Lotta Persdotter, författaren.

– Jag försöker hela tiden hålla liv i Lotta, och det genom att se till att jag skriver lite varje dag. Annars hade författandet varit omöjligt. Samtidigt är det sagolikt roligt att skriva och forska inför nya böcker, säger Charlotta Lundberg. Och Lotta Persdotter.

– Båda namnen är egentligen vad jag heter. Jag ville först få med Persdotter som mellannamn, men det var så krångligt att jag i stället valde att byta ut ett förnamn. Så Ingrid åkte ut, Persdotter in.

Per var hennes pappas namn, och efter hans bortgång när hon var drygt 20 år var det här ett sätt att minnas och att hedra honom. Att hon valt det som sitt författarnamn är också ett tack, för det var han som väckte dotterns stora intresse för historia. Han är också en av de tre personer som hon tackar i inledningen av den nya boken: ”Tack till pappa, som gläntade på historiens dörr för mig.”

– Pappa läste högt för mig ur Odyssén och när vi var på Öland sprang jag omkring och letade efter fornlämningar. Det var min dröm, att bli arkeolog, men Syo-konsulenterna tyckte att jag i stället skulle bli ingenjör. Så jag lyssnade, lydde och blev just det, säger Charlotta Lundberg.

Det var där hennes yrkeskarriär började, som ingenjör på Telia. På den tiden, för sisådär 30 år sedan, var det en kraftigt mansdominerad bransch. Efter det har Charlotta gått vidare till andra yrken och arbetsgivare, men det stora intresset för historia bär hon kvar. Plus ytterligare en sak, vikten av jämställdhet.

– Det blev så tydligt när jag började jobba som ingenjör, hur jag med mitt långa hår och min blommiga scarf stack ut. Som om jag inte kunde vara ingenjör och se ut så! Det handlar ju inte om ytan, utan om vårt inre. Vi är ju alla människor.

Just dessa områden – historia och jämställdhet – är en grund i det författarskap som nu växer. Mellan oss ligger hennes nya bok, den historiska romanen ”Månen är solens syster”. Debutboken gavs ut för två år sedan, ”Magdalena – Yeshuas ljus”. I båda titlarna reser hon tillbaka i historien och in i kända personers liv och händelser, men sätter dem samtidigt i nytt ljus och berättar allt med egna ord. Historia och fiktion möts.

– Min debutroman är en bok om Jesus historia ur en kvinnas perspektiv, och i min nya bok vill jag ge Kleopatra ett bättre rykte. Som en del av romaren Octavianus propaganda framställdes hon som en dekadent kvinna och en kärlekstörstande slampa, men i verkligheten var hon en oerhört kompetent härskare som studerade på världens främsta lärosäte, talade nio språk och skrev böcker, säger Lotta och fortsätter.
– Det är inte alls ovanligt att historien har gjort kvinnor osynliga eller förminskat deras betydelse.

Nya romanen ”Månen är solens syster” börjar i det mörka, där de två tioåriga tvillingarna Selene och Helios förs genom sin hemstad Alexandria av romerska vakter. De ska till hamnen, för att föras till Rom 200 mil bort där de ska visas upp som gisslan, ett bevis på att Egypten är besegrat och att makten har fallit ur deras föräldrars händer.

För inne i ett mausoleum i Alexandria ligger deras föräldrar döda, Kleopatra VII och Marcus Antonius. Barnen är inte bara tillfångatagna med en högst oviss framtid i en främmande ort framför sig, de är också föräldralösa.

– Efter färden över havet följer min berättelse tvillingarnas situation i Rom, men också hur de brottas med frågor om de ska lyda den romerske kejsaren och bli romare eller om de ska lyssna till sina föräldrars önskan om att hämnas. Eller ska de kanske välja en tredje väg, bli sina egna?

När föräldrarna dör är det år 30 före vår tideräknings början (f v t, som det står i boken), och det är också där Lotta Persdotters bok tar sin början. Efter det tickar nuet vidare, men berättelsen varvas också med flera tillbakablickar. Efter hand växer sig personregistret allt större och läsarna får möta kejsare, amiraler, filosofer, familjemedlemmar, tjänare och tjänarinnor.

– Efter fem år i Rom blir Selene, när hon är 15 år gammal, bortgift med ett annat gisslanbarn och de två blir kung och drottning av Mauretanien, vid norra Afrikas västra kust. Det är vad vi vet enligt historien. När det gäller hennes båda bröder, tvillingen Helios och hennes yngre bror Ptolemaios, upphör historieskrivningen, och många historiker vill tro att bröderna miste sina liv tidigt. Men i min bok dör de inte, jag har i stället blåst liv i dem och gett dem en tillvaro jämte deras syster Selene, säger Lundberg.

Det som följer i boken är en ny historieskrivning med allt från makt och rättvisa till livsval, personligt sökande och existentiella frågeställningar som är aktuella än i dag. Och för Lundberg/Persdotter är det här en kraft i historien. Allt det kan vi lära oss av.

– Vi tror att vår civilisation är toppen av mänsklighetens pyramid, och visst har vi kommit långt tekniskt. Vi har ju både smarta kylskåp och drönare. Men vi vet ändå inte hur egyptierna lyckades bygga pyramiderna eller hur 30 meter långa obelisker kunde huggas fram, fraktas längs Nilen för att resas upp i templet där en av dem fortfarande står kvar. Tror du att Turning Torso står kvar om 3 500 år?
– Vi har, fortsätter hon, mycket att lära av historien för att få bättre perspektiv på våra egna liv.

Månen är solens syster har sin release i Bokhandeln i Osby på lördag och kommer senare även att ges ut som ljudbok. Inläsare är Charlotta Lundbergs äldsta dotter Katja Lundberg.
– Ett riktigt mastodontjobb, som jag tycker är jätteroligt att hon vill göra. Men så är hon amatörskådespelare och har alltid varit intresserad av teater.

Sune Johannesson, Kristianstadsbladets kulturredaktion

 

Fakta

Charlotta Lundberg/Lotta Persdotter

  • Född 1964, uppvuxen i Vä, bor sedan 1996 med sin familj i Knislinge. Har man och tre döttrar.
  • Är anställd på Östra Göinge kommun, som kvalitets- och jämställdhetsstrateg.
  • Är också författare, under namnet Lotta Persdotter. Första boken hon gav ut är ”Magdalena – Yeshuas ljus” (2019)
  • Är aktuell med den historiska romanen ”Månen är solens syster” (ges ut av Blue Publishing). Bokreleasen sker på Bokhandeln i Osby lördagen den 9 oktober kl 13:00. Tillsamman med andra lokala författare kommer hon också att medverka på bokmässan på Borgen i Osby den 23 oktober.

Lotta Persdotter om …

  • … bokens titel – ”Månen är solens syster”? ”För att det är vad de två huvudpersonernas namn betyder och därmed också är – Selene betyder måne på grekiska och Helios sol. Månen är alltså syster till solen.”
  • … sina tidigare böcker? ”Min allra första bok blev refuserad och är inte utgiven. Den handlar om farao Hatshepsut, kvinnlig farao i Egypten, som också är anledningen till att jag började skriva böcker år 2008. Min mellersta dotter hade en läxa under högstadiet, och när jag förhörde henne hade jag aldrig hört talas om denna farao. Så jag började leta fram mer material och fann en oerhört intressant person och historia. Av detta blev det så småningom en roman, som jag nu skrivit om, och hoppas få utgiven någon gång. I så fall blir min först skrivna bok den tredje utgivna.
  • … pågående skrivprojekt? ”Jag har fått för mig att jag ska skriva en bok om Salvador Dalís hustru Gala. Jag vet egentligen inte varför, jag har aldrig tyckt om henne. Men just nu håller jag på att forska mer om henne, så vem vet, min bild kanske kommer att ändras?”
  • …varför familjens adress är Knislinge? ”Jag är från Vä och min man från Knislinge. När vi började leta hus sa vi att det kan ligga var som helst, bara inte i Vä eller Knislinge. Men när vi såg det här huset blev vi helt tagna. Då fick det bli Knislinge.”

 

Månen är solens syster i Espresso nr 14 – 21

Espresso nummer 14 2021
Framsidan av espresso nr 14 2021

Månen är solens syster – Kleopatras tvillingbarn i fokus i ny roman

LITTERATUR. Lotta Persdotter drömde en gång om att bli arkeolog. Det blev inte så. Nu är hon däremot aktuell med sin andra roman med huvudpersoner från antikens historia.

– Jag tänkte aldrig att ”jag ska bli författare” eller ”det här ska jag skriva om”. Mitt historiska intresse har självklart spelat roll men jag började egentligen göra efterforskningar inför mitt första manus av en slump, berättar hon när Espresso träffar henne. LÄS MER >

 

Fotnot: Den 9 oktober lanseras Månen är solens syster med presentation och signering på Bokhandeln i Osby. Lotta kommer också att delta i Bokmässan på Borgen den 23 oktober.

Magdalena i M-magasin nr 1 -20

Läs debutantintervjun på bokredaktören Kerstin Särneös sidor: M LÄSNING

LÄS MER>

Ur Kristianstadsbladet 6 december 2019

Lotta Persdotters fredagskrönika:

Tidningssida från Kristianstadsbladet 2019-12-06

Lotta Persdotter: ”Maktordningen sattes redan i Bibeln. Kvinnan ska hållas på plats, föda barn och vara tyst!”

En rapport över jämställdheten får författaren och jämställdhetsstrategen i Östra Göinge kommun, Lotta Persdotter, att bli upprörd. Att samhället fortfarande i slutet av 2010-talet är såpass orättvist vad gäller makt och ekonomi. Varför är det så här? Ett svar finner hon förankrat djupt i historien, i Bibelns syn på vad det innebär att vara man och kvinna.
Helt nyligen lyssnade jag på Länsstyrelsens presentation av aktuell, skånsk jämställdhetsstatistik. Bilden som sakta men säkert växte fram i mitt medvetande visade ett samhälle med en slagsida mellan könen på, vågar jag säga, alla områden. Hur kan det vara så skevt år 2019?
Statistiska centralbyråns yrkesregister visar en ytterst tudelad arbetsmarknad med många stora, närapå enkönade yrkesgrupper av snickare, fordonstekniker och städledare i den manliga vågskålen och vård-, förskollärar- och hemservicepersonal i den kvinnliga.
När det kommer till chefskap är männens andel bland politiker, högre ämbetsmän och Vd:ar mer än fyra gånger så stor som kvinnornas. Endast inom skola och hälso- och sjukvård är majoriteten av cheferna kvinnor. När slutligen lönegapet på den skånska arbetsmarknaden redovisas och det framgår att en genomsnittlig kvinna tjänar ihop 2,7 miljoner kronor mindre under sitt arbetsliv än en genomsnittlig man, blir jag upprörd på riktigt!
Efter presentationen besökte jag en bokhandel och stannade till vid en hylla med inbundna seriemagasin. Där såg jag Asterix, Tintin, Lucky Luke, MAD, Snobben & Karl och Kalle & Hobbe, omslag med män med andra män eller med djur.
Endast två kvinnor fann jag bland alla dessa seriemagasin. Linda och Valentin, vars omslag uppvisade en djupt urringad och mycket lättklädd kvinna tillsammans med en fullt påbyltad man i någon sorts astronautdräkt. Den andra kvinnan hittade jag på omslaget till ”Ankeborg, Havets drottning” i form av en sjöjungfru med giftig blick och en kopplad haj med sylvassa tänder vid handen. Är det med sådana förebilder våra uppväxande släkten matas är det kanske inte så konstigt att flickor och pojkar formas till helt olika varelser?
Historikern Yvonne Hirdman har tagit fram formler för stereotyperna Man och Kvinna så som deras roller har betraktats genom tiderna. Mannen har genomgående utgjort normen, och betecknas med stort A, medan kvinnan under antiken var som en formlös skugga vid mannens sida, en icke-man.
I nästa formelfas gick kvinnan över till att liknas vid en ofullgången man, ett litet a, där hennes egenskaper tolkades som tecken på underutveckling. Slutligen erkändes hon som kvinna med ett eget kön = B, men de egenskaper hon ägde var de som mannen helt enkelt inte vill ha, som hushållsarbete och omvårdnad. Mannen å sin sida präglades av det som kvinnan bedömdes sakna, nämligen förstånd, tankekraft och intellekt.
Det är så oerhört många förlegade normer, förväntningar och föreställningar som formligen fortfarande impregnerar vår kultur och jag har en teori om hur uppfattningarna har blivit så totalt genomsyrande. Under en mycket lång rad av århundraden fanns det nämligen bara en enda bok att läsa i vårt land.
Jag har under ett par år haft anledning att uppehålla mig kring en specifik kvinnas förutsättningar, nämligen hon som figurerade i närheten av Jesus i evangelierna, Maria Magdalena. I samband med detta arbete har jag studerat gamla texter, från år 50 v.t. och ett stycke in på 100-talet. De samlade texterna genomgick sedan en urvalsprocess och innehållet som skulle komma med i Bibeln fastställdes slutligen år 397 av Athanasius, biskop av Alexandria, på kyrkomötet i Karthago.
Allt eftersom några av de ratade texterna har återfunnits i egyptiska Nag Hammadi 1945 och vid Döda havet 1947, har en annan bild av kvinnan Magdalena vuxit fram. Det visar sig att brev och texter där Magdalena framställts som insiktsfull och betydande har sorterats bort av kyrkomännen.
Det så kallade Petrusevangeliet är en av dessa texter som ger Magdalena en framträdande roll. I en annan tidig källa framställs Jesus och Magdalena till och med som ett par och Magdalena omnämns som den person som Frälsaren älskade mest. Bilden av denna kvinna utmanade sannolikt det mansdominerade biskopsskrået och hon desarmerades genom att förses med ett elakt rykte om att vara en synderska.
För att motverka försvagning av det manliga prästerskapets dominans, lyftes i stället andra texter fram som satte kvinnan på plats.
Det står också att det var kvinnan Eva som lockade Adam till överträdelse i paradiset.
Maktordningen är alltså satt. Kvinnan ska hållas på plats, föda barn och vara tyst! Fram till 1842 när Folkskolan lagstadgades av riksdagen, lärde folk sig läsa ur Bibeln och kyrkoherden kontrollerade att kunskapen hölls vid liv genom husförhör och vid bröllop, dop och inflyttning till byn. Dåtidens män och kvinnor visste helt enkelt vad de hade att förhålla sig till och spåren finns fortfarande kvar i vår kultur.
Så, i stället för att låta oss uppröras av Tintin och de andra superhjältarnas dominans, är det kanske biskop Athanasius vi ska lägga skulden på. Visst känns det skönt att äntligen ha hittat en syndabock, även om detta knappast kommer att hjälpa någon. Men något jag tror hjälper, är att verkligen se dessa mönster och sätta ord på ”det onda”. Först då vet vi ju vad vi har att motverka!
LITE MER

Om krönikan

Varje fredag publiceras en krönika på kultursidan.
Idag skrivs den av Charlotta Lundberg, jämställdhetsstrateg i Östra Göinge kommun. Som författare skriver hon under namnet Lotta Persdotter.
Tidigare i höst släppte hon sin första roman, ”Magdalena – Yeshuas ljus”.
På webben finns en något längre version av texten, med ett par citat ur Bibeln.


Ur Allt om Göinge nr
16 2019

Knislingebo debuterar som författare!

Knislingebo debuterar som författare
Artikel ur Allt om Göinge nr 16 2019