Lotta Persdotters krönika. Källa: Kristianstadsbladet
Artikeln var införd 21 februari i Kristianstadsbladet.
Människors behov av kläder, bruksföremål och försörjning har inte minskat, det är sätten som dessa behov ska lösas på som behöver förändras. I naturen kommer ny växtkraft ur det vissna. På samma sätt kan ny verksamhet blomstra på tomma butiksytor. Tänk nytt – de tomma lokalerna ger nya möjligheter!
Tillväxt till varje pris – tänk nytt
Målet för vår samhällsekonomi har länge varit värdeökning av producerade varor och tjänster med stigande BNP. Men, en ensidig ökning inom ett område tär alltid på andra tillgångar, särskilt om produktionen inte styrs av människors verkliga behov! Enorma reor i butikerna är ett kvitto på en massiv överproduktion av varor som helt enkelt inte efterfrågas. Efter 47 år slår H&M-butiken i Kristianstads stadskärna igen och de tomma skyltfönstren verkar nu vara i majoritet. Men denna stad är långt ifrån ensam, det har bara gått extra fort just där på grund av närliggande överetableringar. Det är tydligt att fler butiker med samma utbud inte är vad våra samhällen behöver. Den kloke Einstein sa: Definitionen av dumhet är att göra mer av samma sak och förvänta sig nya resultat. Nu är det med andra ord läge att tänka nytt!
I min roll som verksamhetsutvecklare har jag ofta tänkt att det hade varit fantastiskt att få bygga en helt ny organisation i stället för att försöka ändra på den gamla, sega strukturen. Jag anser att våra närsamhällen är nära den punkten just nu. Det är dags för tänkande och entreprenörskap av ett helt nytt slag!
Vilka är då människors verkliga behov?
Självklart behöver vi kläder och naturligtvis vill vi känna oss både personliga och snygga. Att möta planetens behov måste inte alls innebära klädmodets död, snarare dess återupplivning genom att kläder får en högre användningsgrad. Genom smart hantering kan nya produkter återfödas ur gamla material när kläderna slitits ut.
Det var länge sedan jag själv slet ut ett plagg, ändå växer min egen garderob, hrm … Jag läser om Klädoteket som erbjuder uthyrning månadsvis. I stället för att märka kläderna med prislappar delas de in i poängsatta kategorier. En tröja ”kostar” 100 poäng, en jacka 150 och designerplagg 200. För en bestämd månadskostnad kan jag välja att hyra kläder för 300 eller 500 poäng, för att nästa månad byta ut dem till andra. Tvätten tar dessutom Klädoteket hand om – perfekt! Behovet bakom mina impulsköp skulle kunna tillfredsställas utan att garderoben fylls på. Jag tänker att om min närmaste stad hade ett Klädotek, skulle jag absolut gå dit.
Tänk cirkulärt i stället för linjärt – tomma lokaler skapar nya möjligheter
Saker som behövs mer sällan, som en borrmaskin för att sätta upp den nya hyllan jag köpt på second hand eller en skidutrustning till veckan i fjällen, skulle jag självklart också vilja hyra, om det bara fanns ett ställe att göra det på i min närhet förstås. Det är nu jag inser vilka möjligheter de lediga lokalerna längs Storgatorna ger. Detta är ett paradigmskifte! Slit och släng-mentaliteten är linjär: vi köper, använder ett kort tag och slänger sedan på tippen. Om vi i stället tänkte cirkulärt skulle fler saker kunna göra nytta längre. Tänk bara på det trasiga blixtlåset i väskan eller jackan. I stället för att kasta bort och köpa nytt kunde livslängden förlängas om dragkedjorna byttes ut eller skorna klackades om. Det öppnar marknaden för yrkeskunniga hantverkare som kunde få sin försörjning säkrad samtidigt som konsumtionsmönstren växte sig hållbara och mer cirkulära.
Behov av förflyttning
Ett annat område där det finns potential till förbättring är hur vi tar oss till och från jobbet. Kollektivtrafik i all ära, men tågrälsens utbredning är begränsad och bussen stannar inte i varje by. Jag skäms när jag ser hur många med mig som ensamma tar bilen till jobbet, låter fordonet stå på parkeringen, obrukat i 8,5 timme, för att sedan ta sin ensamma förare hem igen. Där tycker jag arbetsgivarna ska ta initiativet och stimulera samåkning på samma sätt som till exempel stegräknarkampanjer arrangeras. I större byar och städer bör naturligtvis bilpooler nyttjas och byggas ut och mindre eller säsongsbetonade fordon som cyklar, barnvagnar, skateboards, rullskridskor skulle också kunna sambrukas på ett helt nytt sätt. Dessa prylar tar lite utrymme, men ytor finns ju som bekant lediga lite varstans.
Boende med gemenskap
Med ännu mer nytänk kan också mer djupgående behov mötas. Gemenskap är ett grundläggande behov hos oss människor. I dag har vi 38 % ensamhushåll i Sverige. Vi har också en utbredd psykisk ohälsa. Graden av ofrivillig isolering i samhället skulle kunna minskas genom ett ökat utbud av boendealternativ. Jag såg nyligen ett inslag på tv om ett socialt hus. Det var inget kollektiv i 70-tals stuk utan ett nybyggt lägenhetshus där ensamma äldre och yngre med olika bakgrund bodde i var sin lägenhet, men hade en överenskommelse om att träffas ett par timmar i veckan. De tog en fika, gick en promenad eller hjälpte varandra att byta lampor eller laga kläder. En pigg nittioåring som hade fått ny vänskap och en student som ville öka kunskaperna i sin svenska dialekt, vittnade positivt om boendet, som ömsesidigt förgyllde deras tillvaro. Andra effekter är minskade samhällskostnader genom ökad trygghet, tillit och integration mellan åldrar och kulturer.
Ordens påverkan
Vi har fått nya begrepp i vår vokabulär: klimatångest, koldioxidbanta och flygskam. Det är knappast några positiva ord som lyfter och manar till handling, men en nedåtgående spiral kan vändas av gemensamma krafter. Kom ihåg att alla ord i regel har sin motsats. I stället för att låta mig tyngas av kollektiv ångest och skam, vill jag ta inspiration av nya rörelser, bli klimatsmart, börja ägodela och skapa nytt liv för mina prylar i stället för att slita och slänga! Visst är vi små myror i en myrstack, men för varje myra som vänder in på en ny stig breddas vägen och det är faktiskt vi som bestämmer vart den leder! Återigen vill jag citera Einstein som sa: ”Sträva inte efter att vara framgångsrik, utan hellre efter att vara värdefull”. Genom att skapa värde kommer nämligen framgången på köpet! Så i stället för att oja oss över tomma butikslokaler och öde gator i city, låt oss gå samman och handla på nya sätt!
av Lotta Persdotter
publicerat i Kristianstadsbladet 21 februari 2020 ”Kristianstad – hög tid för förändring och förnyelse”