Publicerad den Lämna en kommentar

Att vårda, låna, byta och ta tillvara är det som gäller!

Artikel från Kristianstadsbladet 22 april 22
Tidningssida ur Kristianstadsbladet

Ur Kristianstadsbladet 22 april 2022:
Läsningen av Virve Ivarssons recension den 1 april i Kristianstadsbladet av Rockström och Gaffneys bok om klimatet: ”Vi måste prata mer om omställningen – för att få hopp” gav mig just det – hopp och inspiration. Precis som Virve skrev behöver vi den där känslan av mening och konstruktivitet för att kunna få hopp och handlingskraft.

I min krönika den 25 mars tog jag upp exempel på små förändringar hos var och en som kan ge stora effekter när det är många som genomför dem dagligen. Då riktade jag in mig på minskade transporter med fossila fordon och ökat välbefinnande genom muskeldrivet cyklande med frisk luft och stressfrihet som bonus. Nu har jag blivit inspirerad av ett annat av Kimberly Nichols nyhetsbrev.

Lazarovics behovspyramid

Sarah Lazarovic är författare och illustratör baserad i Toronto. Hon har vitsigt nog kallat sin konsumtionspyramid för ”buyerarchy of needs” köp-hierarki utifrån behov. Ni som är bekanta med Maslows behovspyramid känner igen hennes illustration, även om temat handlar om klimatet i stället för mänskliga behov. Det är en pyramid med sex nivåer. Nedifrån och upp står det: använd vad du har, låna, byt, var sparsam, tillverka och sist köp i toppen, på en varnande röd bakgrundsfärg. Gå till Sarah Lazarovics sida>

Det är min husgud Kimberly Nicholas,

som har förmedlat bild och ord i sitt nyhetsbrev ”We Can Fix It”. Hon förklarar pyramiden så här: Att köpa nytt bör vara den sista utvägen när det gäller vardagliga föremål som kläder, skor, verktyg och möbler på grund av de effekter nyproduktion har för klimatet genom gruvdrift, avskogning, bearbetning och transporter. I stället för att slänga förra säsongens skor, lämna dem till skomakaren och ge dem ett nytt liv. Själv sparar jag kläder som behöver lagas i en korg och när andan faller på tar jag fram min broderibox och skapar ett litet konstverk över hålet på jeansfickan, eller syr på en lapp i ett vackert tyg på tröjans tunnslitna armbåge.

Slit och släng är förlegat

Jag gick nyligen en helgkurs i sashiko (uttalas sash-koo). Det är japanska och betyder små stygn. Det är en tusenårig broderiteknik från norra Japan. Från början var det ett hantverk för de fattiga där flera lager tyg tråcklas samman och ger ny styrka åt plagget. Det är både tyglagren och sashikogarnet, som förstärker plagget så det kan leva längre – och ju mer lagningar över tid, desto vackrare. Nu betraktas hantverket som en konstform, som handlar om att se skönhet i det ofullkomliga. Själv har jag en tuff skinnjacka som jag inhandlade för drygt 30 år sedan och som både jag och mina döttrar i perioder har slitit på så att skinnet på ett ställe började luckras upp. Efter kursen letade jag fram en skinnbit i samma färg, sydde på den med ganska grova sashikostygn och vips klarar jackan 10 år till – och ser dessutom ut som ett design-plagg! Att vårda, låna, byta och ta tillvara är det som gäller!

Ett undantag

Bara på ett område är det bättre att skaffa nytt än att använda det du redan har, enligt Kimberly. Hon menar att det är mycket bättre att köpa en ny elbil än att använda en fossilbränsledriven bil, även om den i praktiken skulle hålla flera år till innan den är färdig för skrotning. Allt som bränner fossila bränslen för att fungera som bilar, icke eldrivna varmvattenberedare eller gasspisar, är riktiga klimatbovar. För många av våra konsumtionsvaror utgör själva produktionen eller transporten från leverantören till hemmamarknaden den största delen av varans livstidsutsläpp av koldioxid. När det gäller produkter som bränner fossila bränslen för att fungera däremot, är utsläppen kopplade till tillverkningen bara en liten del. Kimberly uppger att omkring 12 procent av livstidsutsläppen från en bensinbil kommer från att producera själva bilen. Det betyder att 88 procent av en traditionell bils klimatföroreningar kommer från att köra den och bränna bensin eller diesel.

Krävande batteritillverkning

Elbilar och deras batterier har ett något högre koldioxidutsläpp vid tillverkning jämfört med en bensinbil, men denna skillnad kompenseras snabbt av de utsläpp som undviks under elbilskörningen. Även om bilen drivs av icke grön el är det ett mycket renare val. I Sverige är elbilarna nästan 80 procent mindre förorenande på totalen, uppger Kimberly. När en elbil har kört ca 2 300 mil, har den ”återbetalat sin koldioxidskuld”. Därifrån och framåt minskar alltså bidraget från elbilsdriften jämfört med om du skulle kört vidare med din gamla bensinbil. I bästa fall, när batteriet produceras och laddas på ren el, uppnås den koldioxidpositiva gränsen på ungefär hälften av körsträcka

EFTERLYSNING: Politiker som tar ansvar

Jag håller verkligen med Virve att det är otroligt att våra politiker inte pratar mer om klimatfrågorna ett valår! Berätta för dina politiker att du stöder policyer för att fastställa ett stoppdatum för försäljning av fossilbränsledrivna produkter och utfasning av bilar med förbränningsmotorer.

Du som är politiker – kom igen nu! Spurten till valet ligger framför dig! Tag ditt ansvar, kliv fram och tag aktivt ditt ansvar för klimatet. Jag är övertygad om att ni som stiger fram i klimatkampen kommer att få många röster från alla oss, vars klimatmedvetande börjar vakna!

Kom ihåg att det inte är ”någon annan” som måste bidra till förändringen. Det är vi, du och jag!

Du är väl med?

Läs min förra artikel om klimatet här >

Gå till Kimberlys sida ”We can fix it”, här >

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.